Inledning; "Kroppen påträffades den 11 maj 1990 kl.16.30 i Bailikanalen, en avsides liggande kanal omkring trettio kilometer väster om Shnaghai.

Gao Ziling, Vanguards kapten, stod vid sidan av kroppen och spottade energiskt tre gånger på den fuktiga marken -i ett halvhjärtat försök att hålla dagens onda andar på avstånd- en dag som annars börjat med en efterlängtad återförening mellan två vänner som inte hade sett varandra på mer än tjugo år.

 

Det var en ren slump att patrullbåten Vanguard från Dhanghais flodsäkerhetsavdelning hade vågat sig ända in i Bailikanalen vid halvtvåtiden på eftermiddagen. Vanligtvis brukade den inte ens gå i närheten av det här området. Den ovanliga utflykten hade föreslagits av Liu Guoliang, en gammal vän som kapten Gao inte hade träffat på tjugo år."

 

Så inleds denna kinesiska deckare, som skiljer sig från vanliga deckare. Inte bara i språket utan framför allt i beskrivningarna över hur livet var i Shanghai 1990. Det är verkligen en annorlunda miljö mot vad man som nordeuropé är van vid. Det är både fascinerande och på något vis skrämmande.

Själva storyn är egentligen mer intressant än spännande och personerna som förekommer i boken beskrivs på ett sakligt sätt -detta gäller för hela polisarbetet. Det är sakligt, vältaligt och artigt i stort sett hela boken igenom. Men, som sagt, intressant och ganska fascinerande.