Inledning; "It was a peaceful night at the Brunetti home, and dinner progressed in harmony. Brunetti sat at his usual place, his son Raffi beside him; opposite Brunetti sat his wife, Paola, and beside her their daughter, Chiara. A plate of fritto misto to which vegetables, particularly Chiara's current favourite, carrots, had been added with a liberal hand had initiated the peaceful mood; the conversation had maintained it. School.work, a neighbour's new puppy, the first Labradoodle to be seen in Venice; the topics flowed into and from one another, and then on to yet others, all of them tied in some way to the city in which they lived.

Though they were Venetian, the conversation took place in Italian rather than in Venziano, Brunetti and Paola having decided that the children would learn the dialect anyway from their friends and on the street."

 

Denna vardagliga och inte särskilt spännande inledning är ändå början på en spännande och överraskande deckare, som ingår i Donna Leons omfattande bokserie om kommissarie Brunetti i Venedig. En i allas ögon efterbliven man dör -en man som många har sett men nästan ingen vet vem han är- och Paola som alltid har hyst stor medkänsla med mannen övertalar Brunetti att göra en utredning om mannens död. Till en början verkar det inte vara något konstigt med dödsfallet, men så småningom upptäcker Brunetti att den för de flesta okände mannen inte var vem som helst, och en tragisk livshistoria uppdagas. Dog mannen av naturliga orsaker eller ligger det ett brott bakom, och var han verkligen så efterbliven som alla har trott? Brunetti blir alltmer engagerad i fallet.