Sista dagen av min och syster J:s Kristi Himmelsfärdshelg i Skåne kom den efterlängtade solen äntligen tillbaka! Vi vaknade till en blå himmel och en betydligt högre temperatur än dagen innan. :)

 

Denna dag hade vi bestämt oss för att besöka naturparken "Stenshuvud" som ligger nära Kivik, så att vädret blev så fint var verkligen helt perfekt! Det fanns olika promenadslingor med olika svårighetsgrader att välja mellan, och vi valde dem som skulle höra till de lite lättare med tanke på att vi ju faktiskt inte hade några bra vandringsskor. Vatten hade vi dock med oss!

 

Det visade sig dock att även de lättare slingorna hade sina mer oländiga terränger, men det gick bra och det var fantastiskt vackert att gå runt och titta. Jag älskar verkligen att se natur istället för nästan bara hus och bilar, som man ju gör när man bor i en storstad...

Vi tillbringade några timmar med att promenera innan det var dags att börja tänka på att återvända hem till Göteborg -det tar ju ändå ca 3,5 timma med bilen och vi ville inte komma hem alltför sent.

 

Men naturligtvis kan man ju inte lämna Skåne utan att ha ätit den lokala specialiteten "Äggakaga". Av en slump hade vi dagen innan fått höra att den bästa äggakagan serveras på Brösarps Gästgifveri i Brösarp, och eftersom Brösarp ligger nära Stenshuvud åkte vi dit. Det roliga var att när vi fått menyerna så sa vi att vi redan visste vad vi ville ha, och då log servitören och sa "Äggakaga?" Det säljs nog mycket äggakaga på det värdshuset! :)

 

Vad ska jag då säga om äggakaga, som jag aldrig ätit förut? Det är någon sorts blandning av omelett, ugnspannkaka och sufflé. Den serveras med stekt bacon och rårörda lingon -och den var såå god! Mycket godare än jag någonsin kunde ha tänkt mig, och portionen var gigantisk! Priset var också gigantiskt -det var utan jämförelse den dyraste lunchen vi ätit under vår Österlen-vistelse. Men det var värt det!

 

När man har betalat så mycket pengar för en rätt känns det ju hemskt att behöva lämna, men trots att vi fyllde våra magar mer än till brädden så orkade vi helt enkelt inte äta upp alltihop -och då frågade servitören om vi ville ta med oss resten, som en doggybag! Det är första gången någonsin vi blivit tillfrågade om något sådant när vi ätit ute, och själv skulle man ju aldrig komma på tanken att fråga om man får ta med sig det man inte orkar äta upp. Hade vi vetat det innan hade vi ju kunnat lämna mer och inte tryckt i oss tills vi nästan storknade... Men en doggybag blev det i alla fall!

 

Sedan styrde vi kosan hemåt, nöjda med vår minisemester på Österlen! :)