Jag ligger väldigt mycket efter i mitt bloggande, vilket huvudsakligen beror på att en av få nackdelar med att bo på landet är att internetuppkopplingen på datorn är usel. Den funkar jättebra på mobil och surfplattor, men på en vanlig dator...nej. Vet inte vad det beror på, men det är i alla fall väldigt irrterande!

Jag hade tänkt blogga om stora S svartbältestest i Judo för länge sedan, men jag får göra det nu istället (och hoppas att det funkar).

 

Dagen för svartbältestestet ägde rum den 23 april på Landvetter judoklubb då stora S fick byta klubb efter vår flytt från Frölunda till Landvetter. Det blir alldeles för långt att åka till Frölunda på kvällarna med kollektivtrafiken (eftersom vi saknar bil) medan resvägen till Landvetter är överkomlig. Fördelen med att stora S började i Landvetter var att hon efter bara några få träningstillfällen blev erbjuden att ta test för svart bälte. På Landvetter ansåg de att hon borde ha fått sitt svarta bälte för länge sedan, men de är inte så kvicka med bältesgraderingar i Frölunda av någon anledning...

 

 

Hursomhelst; stora S anmälde sig till svartbältestestet den 23 april, och jag var där och tittade på tillsammans med min syster och hennes flickor. Testet började klockan tio på förmiddagen och det var en mycket nervös stora S som tillsammans med andra aspiranter till svart bälte som var där. Majoriteten var från Landvetter judoklubb men två av deltagarna kom faktiskt från en judoklubb i Skåne. Det var två domare samt en som dokumenterade testet (och skulle skriva ut eventuella diplom) och så var det ett antal (inte så många som jag hade förväntat mig) som var där för att följa testet och se om deras anhörig skulle få sitt svarta bälte eller inte. Totalt var det sju stycken som skulle genomgå testet och först fick alla visa upp en individuell serie kast och grepp, som styrdes av domarnas förfrågningar vad de ville se aspiranten utföra. Och det fanns en del skillnader faktiskt; vissa fick lite enklare medan andra fick ganska svårt, men enligt stora S har det att göra med vilken klubb man kommer ifrån. Jag tog en hel del bilder undet stora S uppvisning, men har valt ut några att visa er här på bloggen.

 

 

Efter den individuella uppvisningen fick de medverkande visa sin kata. Kata är en serie förutbestämda kast och grepp som alla måste utföra på samma sätt, och katan visas upp nästan som en dans med långsamma, fina rörelser till skillnad från den "vanliga" Judon som är både snabb och ganska hårdhänt.

Stora S kata-performance valde jag att filma eftersom det bara är så man kan se hur den går till, men jag kan inte lägga upp videos på bloggen, så den kan jag inte visa er. Bortsett från ett litet misstag var stora S kata felfri. :)

 

Avslutningsvis fick aspiranterna visa hur de utförde randori (är osäker på stavningen), vilket handlar väldigt mycket om arm- ben- och halsgrepp och deltagarna byter "partner" hela tiden under randorin. Efter det skulle så domarna diskutera och konferera huruvida deltagarna var godkända för svart bälte eller ej -och faktum var att alla blev godkända! Stora S var så lättad när hon fick reda på det efter att ha varit på helspänn hela dagen och jag var en mycket stolt mamma. Inte för att jag hyste några tvivel om att hon skulle klara det -hon är väldigt duktig i Judo- men ändå... :D

 

 

 

Hela svartbältestestet tog knappt fem timmar och trots att det låter långt så kändes det inte så långt -det är faktiskt väldigt spännande att sitta och titta!