Läst; Svarta huset

För en vecka sedan läste jag ut denna bok...
 
 
Inledning; "Precis här och nu, som en gammal vän brukade säga, befinner vi oss i det föränderliga nuet, där klarsynthet aldrig är någon garanti för perfekt syn. Här: ungefär sjuttiofem meter, lika högt som en svävande örn, över Wisconsins västligaste utkanter, där Mississippiflodens nyckfulla lopp ristar en naturlig gräns. Nu: en tidig fredagsmorgon i mitten av juli några år in på ett såväl ett nytt århundrade som ett nytt årtusende vilkas fortsatta förlopp är så dolda att en blind har större möjligheter att urskilja vad som väntar än du eller jag. Precis här och nu har klockan just passerat sex på morgonen och solen står lågt på den molnfria himlen i öster, ett svällande, självsäkert, gulvitt klot som alltid för första gången är på väg mot framtiden och i kölvattnet efterlämnar det konstant ackumulerande förflutna som mörknar i takt med att det försvinner bort och gör oss alla blinda..."
 
Så börjar denna skräckfantasyroman som handlar om en ond kraft från en annan värld som tar sig in i den vanliga världen och sprider död och fruktan omkring sig. Ett antal barn försvinner för att sedan hittas döda och brutalt stympade, och en del av invånarna i staden uppför sig konstigt och verkar drabbas av en plötslig psykisk sjukdom. Mördaren lämnar efter sig skrämmande meddelanden men inga övriga spår, och polisen står maktlös. Slutligen kallar man in den före detta polisen Jack Sawyer som tjugo år tidigare själv var med om en skrämmande och oförklarlig upplevelse, och det visar sig att det som hände då har kopplingar till det som händer nu. Jack tar sig motvilligt an fallet och dras in i en virvel av ondska, grymhet, oförklarliga händelser och mord, vilka tycks kretsa kring ett svart hus i utkanten av staden...
 
Boken är otroligt spännande -en riktig nagelbitare- och det var jättesvårt att lägga den ifrån sig. Stephen King är ju en oerhört skicklig skräck-författare och berättare, och jag har läst flertalet av hans böcker innan. Just denna bok är uppföljaren till boken TALISMANEN, som jag faktiskt inte har läst -men defintivt kommer att läsa vid tillfälle!
 
Titel; Svarta huset
Författare; Stephen King, Peter Straub
Genre; Fantasy/Skräck
Boktyp; Inbunden
Antal sidor; 622
Utgivningsår denna utgåva; 2004
Förlag; Bra Böcker
 

Läst; Den blå cykeln

För några dagar sedan läste jag ut denna bok;
 
 
Inledning; "Pierre Delmas brukade stiga upp först av alla. Han drack en kopp svagt kaffe som husan hade hållit varm på ett hörn av den gammaldags spisen. Sedan visslade han på sin hund och gick ut. På vintern var det fortfarande mörkt och på sommaren rådde den trista grådager som föregår gryningen. Han älskade doften av jord medan allt ännu ligger försänkt i sömn. Ofta överraskades han av dagbräckningen på terrassen där vinet växte och han såg ut över den mörka konturen av les Landes ner mot havet. I familjen brukade man säga att det enda han sörjde över var att han aldrig fick bli sjöman. Som barn brukade han tillbringa timmar vid Chartonskajen i Bordeaux och titta på när lastfartygen lade till och avseglade. Han såg sig själv som kapten ombord på ett av dessa fartyg som genomkorsade haven i kamp mot stormarna och näst efter Vår Herre var det han som hade befälet ombord..."
 
Trots inledningen så är huvudpersonen i denna roman inte Pierre Delmas utan hans dotter Léa. Hon är en passionerad sjuttonåring när förlovningen mellan Laurent -som hon älskar eller åtminstone tror sig älska- och dennes kusin Camille eklateras. Omgiven av manliga beundrare som hon alltid varit, är hon övertygad om att det är henne Laurent älskar egentligen, och hon söker upp honom och erkänner sina känslor för honom. Det visar sig att hon har rätt i att Laurent älskar henne, men han väljer ändå att förlova sig och sedan gifta sig med Camille. Efter det avskyr hon Camille.
 
Samtidigt hotas Frankrike av krig (Andra Världskriget) och när landet dras med i kriget måste landets män gå ut och slåss. Vid det laget är Camille gravid och Laurent lämnar henne i Léas motvilliga vård, för att både han och Camille litar på henne och håller av henne. Léa måste nu se efter sin avskydda konkurrent och trots att de försöker hålla sig ifrån kriget blir de påverkade av det och får se dess blod och förödelse.
Mitt under krigets fasor uppvaktas Léa av två män, hon förlorar sin mor och ser sin far bli ifrån sina sinnen efter hennes död, dessutom börjar hon arbeta som hemligt sändebud för motståndsrörelsen...
 
Boken är spännande och innehåller även kärlek, hat och en del sex. För den som har läst "Borta med vinden" påminner Léa en hel del om den bokens huvudperson med sin ensvishet och egensinnighet, och det faktum att hon är tämligen bortskämd och tycker att hon ska få allt hon pekar på, i princip. Ibland blir jag irrieterad på Léa, men på det hela taget gillar jag boken!
 
Titel; Den blå cykeln
Författare; Régine Deforges
Genre; Roman
Boktyp; Inbunden
Antal sidor; 344
Utgivningsår denna utgåva; 1982
Förlag; Bonniers
 

Läst; Röda Zora

I förra veckan läste jag ut denna bok;
 
 
Inledning; "-Branko! Branko!
En hes kvinnoröst upprepade namnet om och om igen. Det genljöd genom den trånga gatan, som ledde från torget ner till hamnen i den lilla kroatiska staden Senj.
-Branko! Branko!
Kvinnan som ropade var gamla Stojana, lång och mager med rynkigt, förtorkat men godmodigt ansikte. Det vita håret flammade som en gloria kring det smala huvudet.
-Branko! Branko! ropade hon igen.
Branko var en storväxt, tolvårig pojke. Han höll till borta på bakgården till ett förfallet palats och spelade kula med sina kamrater.
Han hörde ropet, men det var han så van vid, att han lugnt fortsatte att spela.
-Branko! Branko! Rösten närmade sig och med ens stod gamla Stojana där.
-Branko, sade hon igen och tillade sedan med vek, nästan vemodig stämma; Det är slut nu."
 
Så börjar denna barn/ungdomsbok som handlar om Branko, en fattig pojke i Kroatien. När hans mor dör står han utan någonstans att ta vägen då hans far -som är en berömd speleman- befinner sig någonstans i världen och bara kommer hem till sin son med flera års mellanrum. Pojken vänder sig först till sin frarmor, men hon kör ut honom och han lever på gatan tills hans träffar rödhåriga Zora och hennes gäng. De är allesammans lika fattiga som Branko och saknar någon som vill ta hand om dem, och de överlever genom att stjäla. Befolkningen avskyr barnen och de jagas ständigt av polisen.
 
För Branko börjar ett helt nytt liv när han träffar gänget och blir en av dem. Han får kämpa för sin överlevnad och springa för sitt liv, men han får också uppleva en massa spännande äventyr...
 
Detta är en lättläst och bitvis ganska spännande bok, men den är också rolig emellanåt. Författaren beskriver livet som föräldralös, fattig pojke precis som om han upplevt det själv -och det har han kanske...
 
Titel; Röda Zora
Författare; Kurt Held
Genre; Äventyr
Boktyp; Inbunden
Antal sidor; 258
Utgivningsår denna utgåva; 1954
Förlag; Rabén&Sjögren
 

helenalejon

En blogg om mitt vardagsliv och mina tankar och funderingar om saker som händer i livet.

RSS 2.0