Temablogg 52; Minne

Jag har dåligt minne, och det gäller både korttids- och långtidsminnet. Inte när det gäller allt, förstås, men vissa saker.
 
Exempel på dåligt korttidsminne;
 
Jag håller i till exempel en penna, och så lägger jag den ifrån mig och glömmer omedelbart var jag lade den.
 
Jag kollar ett recept på något jag ska tillaga, men måste hela tiden gå tillbaka till receptet för att se hur mycket jag ska ha av en ingrediens, trots att jag kollade det alldeles nyss.
 
Jag går in i en butik i ett köpcentrum, och när jag kommer ut igen har jag glömt vilket håll jag kom ifrån.
 
Exempel på dåligt långtidsminne;
 
Någon påpekar att jag sa något för en vecka sedan eller så, men när personen frågar om det har jag glömt vad det var.
 
Min dotter pratar om något som hände för några månader sedan och jag kommer inte ihåg det.
 
Jag kan omöjligt komma ihåg om sommaren eller vintern förra året var bra eller dålig, kall eller varm.
 
Det kan vara ganska frustrerande att inte komma ihåg saker, och tyvärr så blir väl minnet sämre för varje år av rent åldersmässiga skäl. Men det finns förstås annat som också kan påverka minnet; om man är stressad eller mår dåligt, eller om man har väldigt många bollar i luften på samma gång.
 
Man kan också ha dåligt minne under en kortare period; vissa gravida/småbarnsföräldrar upplever ju att deras minne försämras en tid men att det sedan blir bättre igen. I just det fallet kan jag inte säga att jag märkte någon skillnad -eller så är det helt enkelt så att jag har glömt det...
 
Men att ha dåligt minne är okej så länge det är under hyfsad kontroll; förr eller senare så brukar man ju ändå komma ihåg det man glömt av. I vissa fall kanske det tillochmed är skönt att ha dåligt minne så man slipper minnas något obehagligt eller otrevligt som kanske hände. Ibland kan man även skratta åt sig själv för att man är så glömsk.
 
Men det kan ju också komma en dag när glömskan blir riktigt allvarlig; om man tillexempel får Alzheimers och börjar glömma bort sin egen familj eller var man bor. Det måste vara fruktansvärt att råka ut för, åtminstone så länge man själv är medveten om att man glömmer sådana saker. Det är i alla fall en av de värsta sakerna jag själv skulle kunna råka ut för...då vet jag inte vad jag hade gjort. Det är bara att hoppas att man slipper just den delen av dåligt minne...
 
Detta råkar vi nog ut för lite till mans
 



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

helenalejon

En blogg om mitt vardagsliv och mina tankar och funderingar om saker som händer i livet.

RSS 2.0