Inledning; "Vad ska det bli nu då?

Det var jag, vill säja Alex, och mina tre drogisar, vill säja Pete, Georgie och Dim, som är dimmigare än dom flesta, och vi satt på Korovas Mjölkbar och rannsakade våra rassodocker för att hitta på nånting för kvällen, en svart kall flippad vinterjävel fast utan snö. Korovas Mjölkbar var ett mesto med mjölkplus, och det kan tänkas, o mina bröder, att ni har glömt hur såna meston var, eftersom allting ändrar sej så skorrigt nu för tiden och alla glömmer så fort, och ingen är vidare mycket för att läsa tidningar heller. Ja, vad som sålde där var alltså mjölk plus nånting. Dom hade inte licens att sälja sprit, men än fanns det ingen lag som förbjöd folk att prodda en del nya vestcher som dom spetsade den gamla moloken med, så man kunde peta den med vellocet eller synthemesc eller drencrom eller vissa andra vestcher som gav en femton fina lugna horrorsköna minuter på sej att beundra Herren Bog och alla Hans Heliga Änglar och Helgon i den egna vänsterskon med mozgen full av strålande ljus. Eller man kunde peta mjölk med knivar i, som vi brukade säja, och av det blev man skärpt och redo för en stunds läskigt tjugo-mot-en, och det var det vi petade den här kvällen som jag sätter igång historien med."

 

Så börjar första kapitlet av denna bok, och det första jag reagerade på när jag började läsa den var alla konstiga ord som jag aldrig hört tidigare och därför inte begrep mycket utav. Inte först i alla fall, efterhand så började jag förstå vad orden betyder. Dessutom fanns det faktiskt ett lexikon där orden förklaras, sist i boken. I originalspråket är de främmande orden tydligen någon form av rysk-engelskt slangspråk -i den svenska översättningen är det väl en ganska direkt översättning från ryskan.

 

Hursomhelst; huvudpersonen Alex och hans "drogisar" -alltså kompisar- är en samling ungdomar vars enda intresse är att ställa till så mycket jävelskap som möjligt, vilket innefattar slagsmål, inbrott, rökande, supande, misshandel och våldtäkter. Författaren kom på bokidén under Andra Världskriget, och det innebär en resa till framtiden och till en värld där ungdomsgängen styr över nattlivet i staden. För Alex och hans gäng saknar andra människor värde, men inför sina föräldrar och andra personer under dagtid visar de upp en snäll och trevlig fasad.

 

Boken består av tre delar. Den första handlar om gängets härjningar fram tills den dagen när Alex egna kompisar sätter dit honom för att de inte gillar att han har börjat bestämma vad de ska göra. Detta leder till bokens andra del när Alex får genomgå en statligt finasierad behandling som ska göra honom till en god människa -en behandling vars metoder kan ifrågasättas, och slutligen till den tredje delen vad som händer med Alex när behandlingen är avslutad.

 

Det är en ganska hemsk bok, men också en bra bok, där man får inblick i en hemsk värld av våld och död, och det tog mig bara två dagar att läsa ut den. I och för sig är den inte särskilt tjock heller. Jag hade troligtvis inte valt den rent spontant, men jag är glad att jag läste den!

 

Titel; A clockwork orange

Författare; Anthony Burgess

Genre; Dystopi

Boktyp; Inbunden

Antal sidor; 194

Utgivningsår denna utgåva; 2012

Förlag; Modernista