Inledning; "Nedanför den branta backen, vid Riddarholmens västra strand, låg underverket. Uppkallat efter en av sveakonungarnas stamfäder, i motsats till alla andra skutor och båtar kokett vitmålat.

Yngve Frey, en ångare utrustad med skovelhjul och galeassegel, höll på att "samla ånga". Lätt försommarbris fläktade segelduken som spånts över däck.

 

Det var pingstdagsmorgon, den tionde juni 1821. Bara någon månad tidigare hade fartyget, försett med Samuel Owens ångmaskineri, levererats från Stora varvet. Så småningom skulle det sättas in på traden till Arboga och därigenom göra resvägen till Göteborg snabbare och bekvämare. Men innan dess skulle man göra några lustturer och sällskapsresor. Intresset för det nya sättet att färdas till sjöss var överväldigande stort, de tvåhundra biljetterna till pingsthelgens utflykt var slutsålda sedan flera veckor tillbaka..."

 

Så inleds denna historiska Stockholmsroman som börjar på 1820-talet och slutar år 1860. Jag har inte tidigare läst något av Fogelström, men denna roman gav mersmak och vid tillfälle ska jag nog läsa de andra också -främst för de historiska händelserna som faktiskt har ägt rum på riktigt. Det förekommer en hel del verkliga personer i berättelsen också och några har mer framträdande roller än de andra, även om det just inte finns något större samband mellan dem. Det är mer berättelser om hur enskilda personer från olika samhällsskikt levde sina liv, och det i sig är väldigt intressant, tycker jag. Jag blev både förvånad och imponerad och insåg att det är väldigt mycket jag inte vet om 1800-talets Stockholm -eller Sverige överhuvudtaget...